Styrelse & Donatorer

Försäljning förr i tiden

Handelsresande kallades från första början för ”provryttare” då man på försäljningsresorna hade häst som transportmedel. När vägarna fick en så mycket bättre standard att man kunde använda kärra så övergick man till det. På den tiden blev det stor uppståndelse och förväntan när ”knallen”, dvs handelsmannen, kom på besök eftersom han var en viktig källa för att bringa nyheter till folket.

Göteborgs Handelsresandeförening bildades 1883 och vid denna tid var det vanliga sättet att sälja varor att transportera kollektionen med tåg.  Därefter fortsätta till ortens hotell med häst och vagn och där visa upp utbudet för ortens handelsmän. Utmed kusterna var båt ett bra och användbart transportmedel.

1900-talet

Under början av nittonhundratalet var det inte ovanligt att stora grossistfirmor, med ett brett sortiment, etablerades. Redan då fanns ett visst utbyte av utländska leverantörer, mestadels från Europa. De stora världskrigen påverkade tillgången på varor och det blev svårt att få tag på allt som efterfrågades. Detta drev på utvecklingen och kunskapen att få fram varor.

F.W Hasselblad i Göteborg är ett exempel på en stor grossistfirma med ett brett sortiment.  Det var sybehör, tyger, linnevaror och ett stort klädsortiment. De hade även modevaror importerade från Frankrike för att förse landets hattmodister med material. Utöver detta reseffekter, leksaker och ett stort sortiment av porslinsvaror. Alla handelsresande på det företaget var medlemmar i vår förening och Viktor hasselblad var en generös sponsor till Göteborgs Handelsresandeförening.

Handelsresanden hade nästan alltid biträde för att klara de stora sortimenten. Inom andra branscher än textil, som järnvaror, livsmedel och kemikalier, var det lättare bagage för säljaren men frekvensen på kundbesöken var avsevärt högre. Detta gjorde att ett namn som ”väskdängare” började användas om dessa män.

På tjugotalet började bilar användas och blev under trettiotalet det dominerande färdsättet. Utvecklingen gick sedan framåt för att efter andra världskriget förändras på de flesta områden.

Vår största bidragsgivare var Gustaf Werner som hade många välkända företag inom textil- och garnbranschen i Göteborg; Gustaf Werner, Werner & Carlström, Kattens garner med flera. Alla på säljsidan var organiserade i vår förening. Gustaf Werner är också Göteborgs stads största donator. Wernerska Villan är en av många betydande donationer tillsammans med stora konstsamlingar och fonder. Vid hans död 1949 avsattes 100 000 kronor som gåva, i hans testamente, till vår förening.

Importen från Asien

Importvaror från andra länder började komma på marknaden. Först långsamt och sedan i allt snabbare takt. Med varor ända från Asien blev priskonkurrensen mera framträdande. Det kom enklare handels- och distributionsformer och praktiska förpackningar som var mer säljande. De stora kollektionerna försvann och det blev mer specialisering. Många grossister avvecklades eller förändrade sin verksamhet då de stora och skilda varusortimenten blev svåra att hantera.

Yrket förändrades

Det var stora förändringar under kort tid som handelsresande och andra yrkesmän fick anpassa sig till. Det blev nödvändigt att utbilda säljare i produktkännedom då mängder av nya material, såsom alla plastvarianter och syntetmaterial, kom in på marknaden.  Nya handelsvägar och handelsformer växte fram och nya betalningsformer utvecklades.  Kedjebutikerna växte fram. De etablerades ofta där det tidigare funnits produktionsbyggnader som nu tappat sin marknad på grund av alla importvaror. Tiden från idé till färdig produkt blir kortare och detta ställer större krav på marknads- och försäljningsavdelningarna på företagen.  

Många företag ställde om eller försvann. En företagsledare som lyckades förändra sin verksamhet var Viktor Hasselblad. F.W. Hasselblads ägare, Viktor Hasselblad var mycket begåvad och var tekniskt intresserad. I slutet av femtiotalet lade han ned det stora och dominerande grossistföretaget och satsade helt på kameror istället. Med facit i hand var detta ett mycket klokt beslut. Hasselblads växte till ett framgångsrikt och mycket respektabelt företag inom fototekniken. Hasselbladskamerans revolutionerade teknik blev en efterfrågad världsartikel och satte Göteborg tydligt på kartan.

Nya titlar

Företagens organisation förändras och nya titlar börjar användas; Försäljningschef, Distriktschef, Regionchef, Produktchef, Marknadschef, Representant för att nämna några. Egentligen var det ofta säljare man var och under nittiotalet började man mer och mer kalla sig just så. Säljare räcker gott och väl.

Datoriseringen

På sjuttiotalet började datoriseringen och detta leder till enorma förändringar inom handeln. Områden som Logistik, Lagerhållning, Budgetarbete, Reklam och Försäljning kunde nu organiseras på helt nya och effektiva sätt. 

Jubileumskalas

I medio av månaden avhöll medlemmar i Göteborgs Handelsresandeförening och dess kamratförening GHRFV: Göteborgs Handelsresandeförenings Veteransklubb, samtidigt jubileum på Hotell Eggers, där den förra föreningen bildades så tidigt som 1893. För övrigt samma år som portieren Emil Eggers övertog hotellet, som då hette Christiania, från de tidigare ägaren Lindblad och efter tio års ombyggnad gav den anrika byggnaden sitt nuvarande namn.

Sex år efter föreningsbildningen anslöt sig Otto Bengtsson till sällskapet och i ett av de många högtidstalen redogjorde dennes son Bengt Olof Bengtsson för faderns betydande insatser under de första femtio uppbyggnadsåren. Från dessa har veteranen Bengt Thorin levande minnen, då han blev medlem 1949.

I sitt anförande redogjorde sittande ordföranden Rolf Bergenheim för de senare årens händelser i handelsresandeföreningen och med dennes överblick fick festdeltagarna en sammanfattning av 115 års verksamhet.

Begreppet provryttare som skämtsam beskrivning på handelsresande är långt äldre än den jubilerande föreningen och den Svenska akademien ger i sin ordbok ”provryttare” betydelsen ”handelsresande”. Om denna försäljningsverksamhet skrev tidigare föreningsordföranden Ragnar Nilsson dikten En handelsresandes dröm, vilken under jubileet och till allmän uppskattning deklamerades av Lars Olausson som är vice ordförande.

Huvudsyftet med bildandet av Göteborgs Handelsresandeförening var att ge sjukhjälp och understöd och i vissa fall också pension till behövande medlemmar och änkor. Fram till år 1973 utbetalades två miljoner kronor ur donerade och testamenterade medel. I medio av sjuttiotalet bildades Sveriges Handelsresandeförbund: en rent facklig organisation till vilken föreningens aktiva medlemmar anslöt sig.

Parallellt med omdaningen bildades veteranklubben som framgent har ett maximerat medlemsantal om trettio. Att fylla uppkomna luckor utgör enligt ordföranden Bergenheim inte något problem.